Vi ger reningsverk ett bredare uppdrag - återvinning och avloppsrening

Slam från rening av samhällets avlopp

I ett traditionellt reningsverk renas avloppet i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk rening. I det första steget avskiljs fasta partiklar då avloppsströmmen får passera ett rensgaller, sandfilter och sedimentationsbassäng. Vid den biologiska reningen tar man hjälp av mikroorganismer för att bryta ner och koncentrera organiskt material som är löst i vätskan och som inte kan sedimentera. I stora luftningsbassänger får mikroorganismerna arbeta och därefter avskiljs de i en sedimentationsbassäng. En del av slammet återförs till luftningsbassängerna för att bibehålla mikrofloran, så kallat returslam. Det resterande slammet, överskottsslammet pumpas vidare till slamhantering. Det renade vattnet leds vidare till kemisk rening. I det kemiska reningssteget tillsätts någon form av fällningskemikalie. Det kan vara järnklorid eller aluminiumjoner. Dessa binder fosfor och bildar en fällning som sjunker till botten i efterföljande sedimentationsbassäng. Detta kemiska slam tas sedan omhand tillsammans med de övriga slamfraktionerna från processen.

Slamhantering

Slammet behöver sedan minska i volym och behandlas för att minska risken för smittspridning och för nedbrytning i slamlagret. För att stabilisera slam finns det huvudsakligeen 2 metoder, anaerob nedbrytning, så kallad rötning och aerob nedbrytning så kallad slamluftning. Det som skiljer de ssa metoder är närvaro av syre. Rötning av slam sker i en sluten reaktor utan tillgång på syre och då bildas rötgas och rötrest. Rötgasen består av koldioxid, metan och mindre mängder svavelväte. Den är energirik och kan användas för produktion av värme, alternativt elproduktion och fordonsbränsle (biogas) efter rening. Efter stabiliseringen avvattnas slammet för att minska i volym. Rejektvattnet återförs till det biologiska reningssteget medan den fasta delen, så kallad rötrest eller rötslam kan användas som växtnäringskälla under förutsättning att halten föroreningar är låg.

Vad är slam?

Som vi ser kan slam från reningsverk vara olika fraktioner från processen, returslam, överskottsslam, kemiskt slam, eller kemslam och rötslam. Ofta menar vi rötslam när vi säger slam eller avloppsslam. Avloppsslammet är en värdefull restprodukt på grund av sitt innehåll av ämnen som är viktiga för växtodling, exempelvis fosfor, kväve, kol och mikronäringsämnen. Eftersom slammet, liksom andra avfall, speglar den användning av kemikalier och kemiska produkter vi har idag kan det även innehålla föroreningar, exempelvis tungmetaller. Detta är skälet till att en debatt om slammets lämplighet som växtnäringskälla har pågått i många år. Återvinning av avfall står högt på agendan i Sverige och hösten 2019 fick regeringen i uppdrag att utreda frågan. Utredningen har mynnat ut i två olika alternativ vad gäller krav på slamanvändning, totalförbud, eller förbud med vissa undantag för slam av hög kvalitet. Oavsett vilket alternativ som kommer att bli aktuellt, behöver vi nya tekniker och koncept för att ta tillvara näringen i avloppsslam och liknande restprodukter.

För en cirkulär slamhantering

Regeringens utredning om förbud mot slamspridning och krav på fosforåtervinning är klar. Här föreslår de antingen ett totalstopp för spridning av avloppsslam på åkermark, alternativt förstärkta kvalitetskrav för spridning. Slammet innehåller viktiga näringsämnen som hör bättre hemma på åkermark än i bullervallar och på deponier, därför är det en god idé att förädla ditt slam till en hållbar produkt för växtnäringstillförsel till åkermark eller annan odling. EkoBalans teknik för pyrolys av slam, eco:S, är färdigutvecklad och tillgänglig. Det är en enkel och relativt sett billig teknik som kan bli lönsam även i liten skala. Vi levererar kompletta anläggningar för torkning och pyrolys.

Pyrolys

Pyrolys är en välkänd metod för att omvandla organiska material som exempelvis trä till en stabil och kolrik pyrolysrest, biokol. Samtidigt bildas energirika gaser som kan användas för värmeproduktion. Slam från reningsverk kan med fördel behandlas med pyrolys. Det organiska materialet hettas upp under syrefria förhållanden, vilket innebär att tungmetaller som kadmium och kvicksilver förångas och kan sedan fångas upp och tas omhand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Samtidigt avdödas eventuella smittbärande mikroorganismer och organiska föroreningar bryts ner. Den vanligaste orsaken till att slam inte får spridas på åkermark är för hög kadmiumhalt. Med eco:S kan vi avskilja 90 % av slammets kadmiuminnehåll och få ett mycket fosforrikt slambiokol