Lantbruk
Vill du optimera ditt växtnäringsutnyttjande?
Vi kan få ut upp till 50% mer kväve från din flyt- och biogödsel!
Utmaningar
Biogödsel är ett bra gödselmedel men det finns en del svårigheter. Det finns risk för stora kväveförluster och luktproblem vid spridning. Det kan också vara svårt att använda biogödseln eftersom den innehåller både organiskt bunden och lättillgängligt kväve. Den exakta kväveeffekten är då svårare att förutse än vid användning av handelsgödsel. Dessutom är näringssammansättningen sällan optimal i organiska gödselmedel. Ofta behöver grödorna betydligt mer kväve. Biogödsel innehåller värdefulla växtnäringsämnen men samtidigt mellan 92 och 98 procent vatten vilket ger en onödig kostnad och klimatpåverkan vid transporter och spridning på åkern.
Vår lösning
Genom en investering i EkoBalans anläggning för rötrestförädling avvattnas, torkas och behandlas rötresten med våra lösningar eco:P och eco:N för att ta tillvara näringsämnen och organiskt material. De utvunna fraktionerna kan stanna kvar lokalt eller köpas upp av oss för att användas som råvara i vår produktion av jordförbättringsmedel.
Resultatet
Med EkoBalans lösning för rötrestförädling får ni en garanterad avsättning och minskar klimatpåverkan, transportkostnader och behovet av lagringsutrymme.
Vill du veta mer?
Vi hjälper dig att skräddarsy en strategi som passar ditt specifika lantbruk. Kontakta oss genom telefon alternativt e-post eller fyll i formuläret nedan.
Mer om organiska gödselmedel
Organiska gödselmedel kan vara av både animaliskt och vegetabiliskt ursprung. Det kan vara restflöden från lantbruk, växtodling, livsmedelsindustri, eller samhällets avlopp. De organiska gödselmedel som kommer från lantbruk är stallgödsel eller biogödsel i de fall lantbrukaren har en gårdsnära biogasanläggning. Stallgödsel kan vara flytgödsel, fastgödsel, djupströgödsel eller urin. Dessa organiska gödselmedel är delvis nerbrutna och innehåller såväl organiska ämnen som oorganiska, som ammonium. I fastgödsel och djupströgödsel är kvävet hårdare bundet i organiska föreningar, medan i flytgödsel och urin finns det som lättillgänglig ammonium. Därför ska flytgödsel och rötrest med hög andel lättillgänglig kväve spridas på våren när grödornas behov av kväve är som störst. Växtnäringsinnehållet är samma i gödseln före och efter rötning, men rötning av gödsel gör att växtnäringen blir mera växttillgänglig.
Mängden kväve i gödselmedlet påverkar kväveeffekten, men också förhållandet mellan kol och kväve. Kolrika material gynnar den mikrobiologiska aktiviteten och mikroorganismerna konsumerar ammoriumkväve. Kvävet blir då otillgängligt för grödorna under en tid. Endast kväveöverskottet kommer då grödorna till del på kort sikt. Om du tillför gödsel regelbundet kan du räkna med en ökad kväveleverans från marken.
Mängden fosfor som är organiskt bunden i gödselmedlet, liksom dess pH-effekt på jorden, styr hur mycketr fosfor som grödan kan tillgodogöra sig det första året. Under det första året kan fosforeffekten vara hälften så stor vid gödsling med organiskt gödselmedel jämfört med handelsgödsel, men på sikt blir effekten samma.
Varför organiska gödselmedel?
Förutom att lantbrukaren kanske har tillgång till gödsel från den egna gården finns det goda miljöskäl att välja organiska gödselmedel. Tillverkning och användning av handelsgödsel har en betydande miljöpåverkan.
Produktionen av handelsgödsel är mycket energikrävande och ofta används fossil energi. Vid produktionen bildas dessutom stora mängder växthusgaser som lustgas.
Handelsgödsel innehåller fosfor som framställts av fosfatmalm. Detta är en ändlig resurs. Det finns inga begränsningar hur mycket kväve och fosfor som får spridas med handelsgödsel, utan det är bara grödans behov som styr. Grödans tillväxt beror inte enbart på mängden tillgänglig växtnäring, utan påverkas även av andra parametrar som vattentillgång exempelvis. Detta innebär att ett år med extrem torka kan grödornas tillväxt vara mindre, men även deras växtnäringsupptag. Konsekvensen blir att växtnäring inte tas upp utan lakas ut till närliggande vattendrag och bidrar till övergödning och försurning.